Saknad

hej idag är det torsdag och det var retså lungt i skolan Evelina och jag kämnade in vårt arbete i religion det kändes skönt så vi fick gå lite tidigt så eve och jag gick till MacDonals och åt där det var mysigt men det börjar bli litte för ofta nu så ne nu får det va bra =@
Men jag måste bara skriva deta jo Daneil skulle redovisa men det skulle va fler men datorerna kronglade men men det var inte det jag skulle skriva.
Under redovisningen så pratade folk så det störde jag hörde knapt ad han sa och jag pratade också men inte så mycket och inte högt okej jag lovar. =)
ja och nu vi gåt i 12 år och hallå har inte dom som pratar lärt sej respekt för dom som redovisar fy fan för do ohyfsade ungar jag höl nästan på att skrika högt "HÅL KEFTEN" men jag sa inte det.
läraren skälde sen så det räkte så man får hopas att det inte uprepas fler såna lektioner för jag gilar religion.=)<3
Sen fick vi gå tilbacka till skolan för vi hade ett möte med Angelika om vårt Proskekt arbete och det gick bra =)

Minen av dej är dom jag har kvar värden är så stor inga pengar kan betalas för att få tilbacka dej.
jag vill släpa taget men kan inte min sorg är stor än.
jag vet att du fins där upe och väntar på mej.
ja jag står kavar för jag vet att vi snart träfas.
jag kan inte förklara min sorg med ord men jag ska fesöka.
ja jag står kvar på samma plats som vi brukade kala för vårt hem den plats vi träfades och den plats du försvan.
jag blickar tillbacka på våra minen.
den dagen våra minen försiner vill jag inte tänka på.
jag vill blädra tillbacka då du fans breve mej i koridorena och brukade skrata åt min skemt så jag skaratade och inte grät som nu.
men med dom minen jag har är det svårt att skriva dom är så djupa och svåra.
samma väg vi brukade gå är svårt att gå på nu minen fins vid varje steg jag tar tårana vill komma men jag kan inte.
jag vill va stark men det är svårt när du inte fins hos mej.
jag saknar dej och livet blir inte som för utan dej. <3<3<3<3<3